Introduktionen av Säkra Våtrum 2026 har gått smidigt. Att den uppdaterade versionen inte innehåller några omfattande förändringar uppskattats av GVK-företagen.

- Branschreglerna är rimliga och GVK-företagen välutbildade. Det är en bra kombination, säger Johan Aspelin, vd för GVK.

- Byggbranschen förflyttar sig och vi följer med om det är nödvändigt - men Säkra Våtrum bygger på en teknisk logik som under lång tid har arbetats fram och förvaltats av våtrumsbranschen. Därför är regelverket till stor del redan förankrat i företagens dagliga arbete.

Den största förändringen i Säkra Våtrum 2026 gäller toleranserna för golvets lutning mot golvbrunn. Nya falltoleranser ger montören större manöverutrymme och flexibilitet samtidigt som kraven på ett fackmässigt utförande ligger fast.

En annan förändring är att reglerna för våtzoner har förtydligats.

Arbetet med den nya versionen bygger vidare på den samordning med övriga branschaktörer som inleddes vid uppdateringen 2021. Syftet är att ta hänsyn till de olika yrkesgruppernas behov och samtidigt skapa så enhetliga regler som möjligt.

- Samordningen är viktig. Olika yrkesgrupper möts i våtrummet och då finns ett stort värde i att reglerna hänger ihop och är tydliga för alla, säger Johan Aspelin.

Nästa ordinarie uppdatering av Säkra Våtrum är planerad till 2031. GVKs första regelsamling för våtrum kom redan 1988. Sedan dess har branschreglerna uppdaterats vart femte år för att vara aktuella och följa utvecklingen av material, teknik, arbetsmetoder och lagstiftning.

Säkra Våtrum 2026
Här finns alla tidigare utgåvor av branschreglerna Säkra Våtrum

BASTA är Sveriges öppna och branschägda databas som samlar och kvalitetssäkrar hållbarhetsdata kring utfasning av farliga ämnen, klimatpåverkan, cirkularitet med mera. Här finns även bedömningar av uppfyllnad av krav från externa system och certifieringar, vilket ger hela branschen ett transparent beslutsunderlag kopplat till etablerade kravställningar så som EUs Taxonomi och Miljöbyggnad.

Byggmaterialhandlarna är branschorganisationen som samlar flertalet stora kedjor samt ett trettiotal fristående byggmaterialhandlare runt om i landet. Totalt sysselsätter branschen 21 000 personer och omsätter över 110 miljarder kronor. Digitalisering och hållbarhet är två av våra viktigaste fokusområden.

Genom att BASTAs data tillgängliggörs via GS1 Sweden direkt till Byggmaterialhandlarnas medlemmar, får handeln tillgång till beslutsstöd för såväl inköp som produktval. Implementationen kommer ske i samband med att GS1 startar upp sina tjänster för Byggmaterialhandlarnas medlemmar. Det innebär att handlare kan erbjuda bättre och mer heltäckande data och bygga tillförlitliga beslutsstöd kring krav från exempelvis certifieringssystem såsom Miljöbyggnad och BREEAM samt från lagstiftning såsom EU-taxonomin, REACH, CSRD (hållbarhetsrapporteringskrav) med flera. Allt från en branschägd, transparent och öppen plattform.

• - Våra medlemmar i handeln har en stor uppgift i att hjälpa kunderna till de produktval som passar för kundernas bygge och beställare. Genom samarbete med BASTA har vi nu möjligheten att aktivt använda detta beslutsstöd direkt vid kundförfrågan men även i helt digitala system där kunderna själva gör sina val och beställningar. Den här typen av samarbeten är viktiga steg i vår digitaliseringsresa och utveckling av hållbarhetsarbetet, säger Monica Björk, vd på Byggmaterialhandlarna.

• - Att tillverkarnas data genom detta partnerskap blir tillgänglig på ännu fler platser är helt i linje med BASTAs syfte. Det innebär betydande effektiviseringar vid val och inköp av produkter, och gör att hela byggmaterialhandeln får enklare tillgång till den data som kunderna behöver. Samtidigt slipper beslutsfattare sätta sig in i detaljer kring olika kravställningar och certifieringar avslutar Pehr Hård, vd BASTA.

Under en eftermiddag i mitten av mars samlades ett 30-tal ledare från byggmaterialhandeln för att inspireras, diskutera och försöka hitta en gemensam väg framåt i en osäker tid. Temat var passande nog ”En värld i förändring – nya murar ger nya möjligheter?”.

– Det är tuffa tider, och vad passar väl bättre då än att umgås med konkurrenterna? Det är styrkan i den här branschen, att vi kan skapa energi och utmana varandra i hur vi ska bli ännu bättre, inledde Byggmaterialhandlarnas ordförande Fredrik Johansson.

Under de fem år som Branschledardagen arrangerats har det varit turbulent med konflikter i världen, tullar och lågkonjunktur. Samtidigt hade byggmaterialhandeln en volymökning under 2025 för första gången på länge.

”Stora möjligheter med nya marknader”

Först ut av talarna var Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv.

– Osäkerheten i omvärlden har nått exceptionella nivåer. Bara de senaste månaderna har vi sett både konflikter och krig, nya amerikanska tullar, brutna värdekedjor och skenande oljepriser. Det är en skakig och oförutsägbar omvärld företagen behöver navigera i. Samtidigt finns det stora möjligheter med nya marknader som öppnar sig och ambitiösa frihandelsavtal som klubbas igenom inom kort. Bara de tre senaste frihandelsavtalen med Indonesien, Mercosurländerna i Sydamerika och Indien motsvarar nästan två miljarder människor. Det innebär att samtidigt som USA blir en svårare marknad, öppnas nya möjligheter för de svenska företagen, säger hon.

Hon ville passa på att lyfta ljusglimtarna som finns trots det utmanande läget, och nämner bland annat att varken världshandeln eller WTO-avtalen har kollapsat utan ligger stabilt och att EU trots allt har ambitionen att förenkla reglerna inom EU med Omnibuspaketen.

Hon har också ett tips till byggmaterialhandeln som bransch.

– Förr var det lite lyx att omvärldsspana. Idag är det ett absolut måste. Att planera och tänka i flera olika parallella scenarier är numera en nödvändighet, att diversifiera och minska sina sårbarheter likaså.

”Har en del fördelar som talar för oss”

Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank, föreläste om hur ekonomin kommer att förändras i Sverige.

– Allt som händer globalt får återverkningar även i svensk ekonomi. Jag är kanske inte superoptimistisk vad gäller tillväxten framåt, men i relativa termer är det svårt att inte vara optimistisk vad gäller Norden, kanske med undantag av Finland, och Baltikum, säger han.

Han tror att konflikterna i världen är här för att stanna, samtidigt som många länder blir allt mer skuldsatta. Detta kan leda till att flöden och maktförhållanden är på väg att förändras.

– Vi i Sverige har en del fördelar som talar för oss även i ett långsiktigt perspektiv. Tillsammans är Norden och Baltikum världens åttonde största ekonomi och när det kommer till innovation hamnar man väldigt högt. Den snabba återhämtningen vi trodde på förut har fått sig en knäck, inflationsrisken har ökat och tillväxten kan avta. Samtidigt står vi lite bättre rustade och har en sänkt moms på livsmedel som kom väldigt lägligt.

Prognoser och debatt

Prognoscentret tar fram Byggmaterialhandlarnas Byggmaterialindex och tror på en tillväxt för bygghandeln framöver.

– 2025 var första året på länge med både omsättnings- och volymtillväxt. Ser vi på 2026–2028 kommer bygghandeln sannolikt att gå något svagare än byggsektorn som helhet. Preliminära bedömningar för 2026 pekar mot en tillväxt om cirka 2,5 procent i fasta priser inom bygghandeln mot cirka 4,5 procent för hela byggmarknaden. Skulle vi sedan få en förlängd oljekris så har vi naturligtvis en betydande nedsida i utvecklingen, säger Patric Lindqvist, Senior Market Analyst.

Riksdagspolitiker från fem partier debatterade också under dagen. Temat var ROT och rörligheten på bostadsmarknaden och såväl reavinstbeskattning som bostadsbyggande och ROT-avdragets utformning avhandlades. Det fanns tydliga skiljelinjer mellan partierna men en tydlig samsyns i att ROT-avdraget ska vara kvar.

Man diskuterade också vilka frågor branschen ska prioritera att driva framåt.

- Vi är väldigt glada att kunna samla branschens beslutsfattare en gång om året, Tillsammans kan vi lyfta blicken och genom våra föreläsare och diskussioner bli inspirerade och förhoppningsvis få några nya tankar att ta med hem till den egna verksamheten. För branschorganisationen är dagen också viktig som input till frågor vi ska prioritera i verksamheten framåt, säger Byggmaterialhandlarnas vd Monica Björk.

- Förkontroll handlar om att pengarna ska rinna åt rätt håll, ned i golvföretagets plånbok istället för i beställarens, säger Johan Aspelin, vd på GVK.

Därför betonar GVK vikten av att öka förkontrollerna. Rätt förutsättningar är det första steget i GVK-konceptet, där rätt material och rätt utförande tillsammans med kontroll och uppföljning skapar trygghet för både entreprenör och beställare.

Rätt förutsättningar innebär att de tekniska krav som finns i branschreglerna är uppfyllda. Det är dessa krav som kontrolleras och dokumenteras i förkontrollen. Med hjälp av appen Golv- & Våtrumskontroll går montören systematiskt igenom ett stort antal kontrollpunkter, så som golvlutning och rörgenomföringar, och kan snabbt upptäcka om något inte stämmer.

Om brister som bakfall, svackor eller andra tekniska hinder finns måste dessa påtalas för beställaren och dokumenteras. Checkboxar och foton i appen utgör bevis om rätt förutsättningar inte varit uppfyllda. Dokumentationen kan vara avgörande för att få betalt vid tidsförskjutning eller tvister.

– Förkontrollen är en aktiv handling som skyddar företagets ekonomi. Gör man den ordentligt kan man styrka rätten till ersättning för extra kostnader. Det är på sätt och vis nyckeln till beställarens kassakista, men det är också ett verktyg för att kommunicera med beställaren och ta tillvara dennes intressen på ett så bra sätt som möjligt, säger Johan Aspelin.

Egenkontroller, som säkerställer att tätskiktet är monterat enligt leverantörens anvisningar, är i sin tur ett viktigt bevis på att arbetet utförts korrekt. Men det är i grunden en defensiv åtgärd. Förkontrollen däremot ger företaget möjlighet att agera proaktivt och undvika förluster.

I en bransch där 768 GVK-auktoriserade företag tillsammans omsätter över 11 miljarder kronor årligen, kan bristande förutsättningar och dåligt underlag vid slutbetalning leda till stora sammanlagda förluster.

– Med bättre förkontroller och tydlig dokumentation slipper man osäkerhet kring ansvar och kostnader. Det är helt enkelt sunt företagande, avslutar Johan Aspelin.

Under 2025 gjorde de GVK-auktoriserade företagen sammanlagt 14 996 förkontroller och 20 511 egenkontroller i appen Golv- & Våtrumskontroll.

Under det senaste halvåret har Byggmaterialhandlarna tillsammans med GS1 Sweden genomfört en omfattande förstudie för att undersöka hur en ny, modern och framtidssäkrad lösning för hantering och delning av produktinformation inom byggmaterialhandeln skulle kunna se ut. Som ett resultat av förstudien har Byggmaterialhandlarna fattat beslut om att ersätta Vilmastandarden med GS1-standarder och att ansluta sig till GS1:s tjänster inom det globala produktdatanätverket GDSN (Global Data Synchronisation Network) och den svenska datapoolen Validoo. Målsättningen är att övergången ska vara klar under fjärde kvartalet 2027.

• Det här är en av de största gemensamma satsningarna som byggmaterialhandeln gör på många år. Med den nya lösningen får hela branschen en modern och framtidssäkrad infrastruktur för produktinformation. Genom en global standard, en stark organisation med spetskompetenser inom standard, och synergier med andra branscher, kommer vardagen att förenklas för både leverantörer och handel och skapa helt nya möjligheter när det gäller datakvalitet, hållbarhetsarbete och effektivitet, säger Monica Björk, vd på Byggmaterialhandlarna.
  
  

• Vi är väldigt glada över att få välkomna byggmaterialbranschen in i det globala GS1‑ekosystemet. Med GDSN och GS1-standarder får leverantörer och handelskedjor en gemensam digital plattform som är robust, internationellt harmoniserad och kontinuerligt utvecklad. Det skapar en stabil grund för både dagens och morgondagens behov. Vi ser fram emot att tillsammans bygga branschens nya informationsflöden, säger Jonatan Tullberg, vd på GS1 Sweden.

Smidig och effektiv delning av kvalitetssäkrad produktdata

Med GS1-standarder får byggmaterialhandeln ett gemensamt arbetssätt där samma, kvalitetssäkrade information kan användas genom hela värdekedjan.

När övergången är genomförd kommer handeln att ta emot all produktinformation via GDSN i datapoolen Validoo. För leverantörerna innebär det att produkt-, miljö- och prisinformation bara behöver registreras en gång, i datapoolen Validoo, och till en part, GS1 Sweden. Därefter delas informationen säkert och standardiserat till byggmaterialhandeln. Sammantaget innebär övergången en förflyttning från ett lokalt utvecklat system till ett globalt, framtidssäkrat arbetssätt med hög datakvalitet, snabba flöden och minimal manuell hantering. Samtidigt får både leverantörer och handel möjlighet att påverka den fortsatta utvecklingen av standarder och relaterade tjänster, eftersom GS1 Sweden är användarstyrt och utvecklar standarderna tillsammans med sina kunder.

En etablerad plattform för enklare datadelning

GS1-standarder och GDSN används redan idag av ett stort antal branscher globalt, från dagligvaruhandel till sjukvård och logistik. Genom att ansluta sig får byggmaterialhandeln en trygg, beprövad och internationellt harmoniserad lösning för att dela produktinformation effektiv.

GS1 Sweden blir en central partner i den kommande omställningen, och kommer att stödja både leverantörer och handelskedjor genom hela övergångsprocessen.


Om GS1 Sweden

Med ett gemensamt digitalt affärsspråk för spårbarhet i värdekedjor möjliggör GS1 Sweden för företag och branscher att uppnå hållbarhet, effektivitet och säkerhet. Vi skapar förutsättningar för att identifiera, samla in och dela information sömlöst i hela världen. Vår skala och räckvidd – nationella medlemsorganisationer i 120 länder, mer än 2 miljoner användarföretag och 10 miljarder transaktioner varje dag - bidrar till att GS1-standarder stöder system och processer globalt och lokalt.

Varma neutrala toner i sand, terrakotta och kalksten ger en lugn organisk grund. Djupblått, rubinrött och andra kraftfulla kulörer blir ett lekfullt inslag – eller en monokrom inredning för den som vågar ta ut svängarna. Grönt fortsätter att vara populärt, och där gäller allt från dov salvia till djup botanisk grönska.

I retrotrenden ser vi blinkningar mot 70-talet med djupa mustiga kulörer och tjock blank glasyr, liksom reliefer med vibbar från 1920-talets Art Déco-stil.

Taktila, hantverksmässiga ytor med struktur ger en organisk känsla med karaktär och djup. Nya tillverkningsmetoder skapar ytskikt i keramik och vinyl som knappt går att skilja från originalmaterialen.

Våtrumsvinyl fortsätter att vara aktuellt i badrummen. Från att mest betraktas som ett funktionellt material är vinylen nu både trendig och hållbar. Utbudet ökar för varje år och erbjuder ett brett utbud av varma naturmaterial och färgpaletter som passar in i trendbilden 2026.

Badrumskeramik och våtrumsvinyl, som en gång enbart sågs som funktionella skydd mot fukt, är idag ett sätt att uttrycka stil och personlighet.

Läs mer på https://www.mynewsdesk.com/se/gvk/pressreleases/badrumstrender-2026-3429152

Nya regler för dörröppning till våtrum infördes i Säkra Våtrum 2021. Ändringen förde med sig utmaningar för många GVK-auktoriserade företag, då förutsättningarna i vissa fall inte stämde överens med branschreglerna. GVK tog då fram ett förtydligande dokument för hur sådana situationer ska lösas på ett korrekt sätt utan avvikelser.

Dessa förtydliganden för dörröppning i våtrum finns nu också med i Säkra Våtrum 2026. Syftet är att ge rätt förutsättningar för att installera tätskikt så att det blir tätt och skyddar eventuellt fuktkänsligt material.

Utdrag ur branschreglerna Säkra Våtrum 2026:

6. FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR TÄTSKIKTSARBETE – GOLV

6.5 Dörröppning golv
Syftet med nedanstående krav är att ge rätt förutsättningar vid dörröppning för att möjliggöra att tätskiktet kan installeras tätt och skydda eventuellt fuktkänsligt material.

• Trösklar och dörrkarm/salning eller motsvarande ska vara monterade innan tätskiktet appliceras.
• Tröskel eller motsvarande ska monteras i liv med våtrumsvägg för att möjliggöra homogent (foglöst) uppvik av tätskikt.
• Om avståndet mellan vägg och tröskel är minst 100 mm (eller av leverantör av tätskikt angivet mått) anses det som ett ytterhörn.
• Det finns inget krav på tröskel i ett våtrum, men om tröskel saknas ska fuktkänsligt material vid dörröppning skyddas och golvbrunnens fläns ligga minst 20 mm under tätskiktets uppvik/översta punkt vid dörröppningen.

9. UTFÖRANDE AV TÄTSKIKTSINSTALLATIONER

9.6 Tätning vid dörröppning

• Fuktkänsligt material ska skyddas vid dörröppningar.
• Om en tröskel är monterad ska tätskiktet vikas upp mot tröskeln. Golvets tätskikt ska också vikas upp lika högt mot dörrkarmarna som mot tröskeln.
• Om det inte går att vika upp plastmatta som ytskikt mot tröskeln på grund av att tröskeln är för låg, kan plastmattan förseglas med tätningsmassa mot tröskeln.
• Saknas tröskel eller motsvarande ska fuktkänsligt material vid dörröppningar skyddas. Vid keramiskt ytskikt kan fästmassan transportera fukt till intilliggande konstruktioner om den inte skyddas genom försegling.
• Om dörr är placerad i våtzon 1 ska väggens tätskikt släppas ut på dörrkarm/ salning och tätas enligt tätskiktsleverantörens anvisning.
• Vid spalt mellan vägg och karm vid golv/väggvinkeln ska försegling alltid utföras kontinuerligt mellan tröskel, karm och vägg oavsett placering i rummet.

Branschreglerna Säkra Våtrum uppdateras den 1 januari 2026. Reglerna är samordnade med övriga organisationer i våtrumsbranschen: Säker Vatten, Byggkeramikrådet och MVK och ska tillämpas på installationer som startar efter den 1 januari 2026.

Enligt övergångsregler får tätskiktsinstallationer som startar efter detta datum utföras enligt branschregler 2021:1 förutsatt att
• bygglov beviljats före den 1 januari 2026, även då projektering och installationsarbete startas efter 1 januari 2026 eller
• projekterings- eller bygghandlingar enligt branschregler 2021:1 är påbörjade innan 1 januari 2026.

Konkurrensverket har under året genomfört en undersökning kring bristande pristransparens och retroaktiva rabatter. Resultatet av denna granskning släpptes 1 dec. En slutsats är att bristande pristransparens på byggmaterielmarknaden gör att beställare får betala för mycket för byggmaterial och att det kan leda till sämre konkurrens.

Man bedömer att problemen är störst vid byggnation av komplexa projekt såsom sjukhus, infrastruktur och stora lokaler. Retroaktiva rabatter är ett särskilt stort problem i samband med bygguppdrag som utförs på löpande räkning enligt självkostnadsprincipen, det vill säga att ersättningen baseras på redovisade självkostnader, vilket är vanligt när det offentliga är beställare.

För att komma till rätta med transparensproblemen lämnar Konkurrensverket ett antal förslag på åtgärder som riktar sig till det offentliga. Offentliga beställare bör använda sig av fast pris i upphandlingar. Man uppmanar också de offentliga aktörerna att ställa tydligare krav på hur retroaktiva rabatter skall regleras när det görs upphandling på löpande räkning. Man föreslår att leverantörer skall bli skyldiga att redovisa samtliga rabatter i sin faktura till upphandlande aktör, dock utan att nämna hur detta skall genomföras i praktiken.

”Jag tycker det är bra att Konkurrensverket har genomfört denna granskning och genomlysning av branschen. Det är inte bra om det finns dolda avtalsförhållanden mellan aktörer i kedjan utan vi välkomnar en öppen och transparent prisredovisning. Sedan kan vi också konstatera att det endast har lämnats förslag till hur den offentliga sektorn skall bedriva sin upphandling och att det nu är upp till regeringen att se till att implementera detta under kommande år, säger Monica Björn, vd på Byggmaterialhandlarna”

Läs rapporten i sin helhet här
https://www.konkurrensverket.se/informationsmaterial/nyhetsarkiv/2025/retroaktiva-rabatter-bakom-bristande-pristransparens-pa-marknaden-for-byggmaterial/

Reglerna för våtzoner har förtydligats. Hela utrymmet med plats för bad eller dusch, både våtzon 1 och våtzon 2, ska bekläs med tätskikt på golv och väggar. Detta har förtydligats i texter och illustrationer i Säkra Våtrum 2026.

Förtydligandet görs för att underlätta för användaren/entreprenören. När text och illustration blir tydligare minskar risken för missförstånd.

För branschen handlar det inte om några nya krav eller ändrade sätt att arbeta, utan förtydligandet gör att befintliga regler kring våtzoner blir lättare att tolka och använda.

Utdrag ur branschreglerna Säkra Våtrum 2026:

4. VÅTZONER OCH PLATS FÖR BAD ELLER DUSCH

Ett duschrum eller badrum delas in i olika områden beroende på vattenbegjutning och fuktbelastning. Dessa områden är: Plats för bad eller dusch, Våtzon 1 och Våtzon 2. Hela utrymmet ska bekläs med tätskikt (oavsett område) på golv och väggar.

4.1 Plats för bad eller dusch
• Väggytor i en duschplats, som avgränsas av en duschvägg, skärmvägg, duschdraperi eller motsvarande, upp till 2 meter ovanför golvet.
• Väggytor runt ett badkar, upp till 2 meter ovanför golvet.
• Golvet i duschplatsen eller under badkaret.

4.2 Våtzon 1 och Våtzon 2
• Hela golvytan i utrymmet tillhör våtzon 1.
• Väggytor inom en radie på 1 meter från plats för bad eller dusch tillhör våtzon 1.
• Väggytor ovanför plats för bad eller dusch tillhör våtzon 1.
• Om del av yttervägg ingår i våtzon 1 ska hela ytterväggen behandlas som våtzon 1.
• Hela väggen i höjdled ska ha tätskikt om inte fuktsäkerhetsprojektering tillämpas.
• Alla övriga väggytor tillhör våtzon 2.

Branschreglerna Säkra Våtrum uppdateras den 1 januari 2026. Reglerna är samordnade med övriga organisationer i våtrumsbranschen: Säker Vatten, Byggkeramikrådet och MVK och ska tillämpas på installationer som startar efter den 1 januari 2026.

Enligt övergångsregler får tätskiktsinstallationer som startar efter detta datum utföras enligt branschregler 2021:1 förutsatt att
• bygglov beviljats före den 1 januari 2026, även då projektering och installationsarbete startas efter 1 januari 2026 eller
• projekterings- eller bygghandlingar enligt branschregler 2021:1 är påbörjade innan 1 januari 2026.

En förändring gäller avståndet mellan rörgenomföring och tak. Rör kan nu sitta närmare taket. 60 mm är minsta möjliga avstånd i de uppdaterade branschreglerna, istället för som tidigare 100 mm.

Ändringen beror på att GVKs branschregler i möjligaste mån samordnas med övriga organisationer inom våtrum, i detta fall Säker Vatten. Alla mått mellan rör och vägg/golv/tak blir nu 60 mm.

Enhetliga mått underlättar för branschen och innebär ingen monteringsmässig skillnad för de GVK-auktoriserade företagen.

Utdrag ur branschreglerna Säkra Våtrum 2026:

7. FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR TÄTSKIKTSARBETE – VÄGG

Vid rörgenomföringar som bryter väggens tätskikt ställs det krav på både placering och fixering för att möjliggöra fackmässiga installationer av tätskikt.

7.1.2 Mått och Toleranser
• Rörgenomföringar med en diameter mindre eller lika med 32 mm ska ha minst c/c 60 mm.
• Rörgenomföringar med större diameter än 32 mm ska ha ett avstånd mellan rören på minst 60 mm.
• Avståndet mellan rörgenomföring och tätskikt på angränsande vägg eller golv ska vara minst
60 mm.
• Avståndet mellan rörgenomföring och tak ska vara minst 60 mm.
• Rör ska sticka ut cirka 60 mm från väggens tätskikt.
• Rör ska vara monterade vinkelrätt (90⁰) mot väggen.

Branschreglerna Säkra Våtrum uppdateras den 1 januari 2026. Reglerna är samordnade med övriga organisationer i våtrumsbranschen: Säker Vatten, Byggkeramikrådet och MVK och ska tillämpas på installationer som startar efter den 1 januari 2026.

Enligt övergångsregler får tätskiktsinstallationer som startar efter detta datum utföras enligt branschregler 2021:1 förutsatt att
• bygglov beviljats före den 1 januari 2026, även då projektering och installationsarbete startas efter 1 januari 2026 eller
• projekterings- eller bygghandlingar enligt branschregler 2021:1 är påbörjade innan 1 januari 2026.

Den största förändringen gäller nya falltoleranser för golvets lutning mot golvbrunn i duschplatser eller motsvarande. Förändringen innebär att det blir tillåtet med en högre lutning i sådana utrymmen.

Det tillåtna intervallet för golvlutning ändras nu till minst 7 mm/m och max 30 mm/m, jämfört med dagens 7 till 20 mm/m. Det blir dock ännu viktigare än tidigare att projektera på rätt sätt. Därför finns tydliga rekommendationer angivna i branschreglerna. Vid projektering av golvlutning i våtutrymmen rekommenderas ett riktvärde på cirka 15 mm/m i duschplatsen. Detta säkerställer att lutningen, vid färdigt utförande, hamnar inom de tillåtna toleranserna.

Det är Boverkets nya byggregler som möjliggör ändringen. Deras tidigare allmänna råd om golvlutning innebar mycket snäva toleranser för att minska halkrisken i duschutrymmen.
Det nya toleransintervallet i branschreglerna Säkra Våtrum 2026 ger ett större manöverutrymme utan att funktionen försämras. Tvärtom ger en något ökad golvlutning bättre avrinning och flexibilitet för till exempel väggnära golvbrunnar.

De nya toleranserna omfattar kraven som alla de olika tätskiktstyperna ställer på underlagets lutning.

Utdrag ur branschreglerna Säkra Våtrum 2026:

6. FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR TÄTSKIKTSARBETE – GOLV

6.4.3 Mått och Toleranser
• I duschplatser eller motsvarande ska golvets lutning mot golvbrunnen vara minst 1:150 (7 mm/m) och högst 1:35 (30 mm/m).
• Golvets lutning mellan golvbrunn och intilliggande väggar kan vara högst 1:25 (40 mm/m). Se illustration.
• På övrig yta i våtrummet ska golvets lutning mot golvbrunnen vara minst 1:500 (2 mm/m) och högst 1:100 (10 mm/m).
• Golvbrunnens fläns i duschplatsen eller motsvarande ska ligga minst 20 mm under tätskiktets uppvik/översta punkt vid dörröppningen.

Branschreglerna Säkra Våtrum uppdateras den 1 januari 2026. Reglerna är samordnade med övriga organisationer i våtrumsbranschen: Säker Vatten, Byggkeramikrådet och MVK och ska tillämpas på installationer som startar efter den 1 januari 2026.

Enligt övergångsregler får tätskiktsinstallationer som startar efter detta datum utföras enligt branschregler 2021:1 förutsatt att
• bygglov beviljats före den 1 januari 2026, även då projektering och installationsarbete startas efter 1 januari 2026 eller
• projekterings- eller bygghandlingar enligt branschregler 2021:1 är påbörjade innan 1 januari 2026.

Läs också;
Nu uppdateras branschreglerna för säkra våtrum

- För GVKs del är det avgörande att branschreglerna för tätskikt i våtrum går att tillämpa praktiskt och att de leder till minskad risk för vattenskador, säger Johan Aspelin, vd på GVK.

Vad är nytt?

I 2026 års version av Säkra Våtrum ligger fokus främst på textförändringar och förtydliganden av tidigare regler och krav snarare än konkreta regeländringar. Några nyheter kommer branschen ändå att beröras av:

• Nya falltoleranser för golvlutning i duschplatser eller motsvarande. Förändringen innebär att det blir tillåtet med en högre lutning, en följd av Boverkets ändrade byggregler.

• Nytt avstånd mellan rörgenomföring och tak.

• Våtzonerna förtydligas.

• Förtydligande av regler för dörröppning i våtrum.

Vid denna uppdatering, liksom vid revideringen av branschreglerna 2021, har organisationerna inom våtrum – Säker Vatten, BKR och MVK tillsammans med GVK - samordnat sina branschregler så långt det är möjligt. Syftet är att ge de bästa förutsättningarna för respektive yrkeskategori att utföra ett fackmässigt, vattensäkert arbete i våtrummet.

- Fokus har legat på att skapa långsiktigt hållbara, samordnade regler som verkligen följs i praktiken, säger Johan Aspelin.

Vad händer nu?

Branschreglerna Säkra Våtrum 2026 publiceras på www.gvk.se i digital form den 20 november. Då finns även den tryckta broschyren tillgänglig och kommer att distribueras till de GVK-auktoriserade företagen. För GVK-auktoriserade företag erbjuds också en uppdateringskurs online om förändringarna i Säkra Våtrum 2026. Onlinekursen släpps samtidigt som Säkra Våtrum 2026.

Men det går att förebygga – med rätt kunskap, hjälpmedel och rutiner kan du minska risken för skador och samtidigt arbeta effektivare.

Varför ergonomi är viktigt på bygget

Ergonomi handlar inte bara om att undvika smärta – det handlar om att orka längre och arbeta smartare.

En bra arbetsmiljö gynnar både individen och företaget: färre sjukdagar, högre produktivitet och nöjdare medarbetare.

Byggarbeten innebär ofta att man jobbar i böjda eller vridna positioner, lyfter material upprepade gånger och utför uppgifter över axelhöjd.

Små förändringar i arbetssättet kan ge stora resultat på lång sikt.

Fem enkla steg till bättre ergonomi på byggplatsen

1️⃣ Planera arbetsdagen smart

Variera arbetsuppgifter och undvik att stå i samma ställning för länge. Fördela tunga moment så att kroppen får återhämtning.

2️⃣ Använd rätt teknik vid lyft

Håll lasten nära kroppen, böj på knäna istället för ryggen och undvik vridningar under lyftet.

Lär upp nya medarbetare – många skador sker på grund av felaktig lyftteknik.

3️⃣ Ta hjälp av ergonomiska hjälpmedel

Det finns idag mängder av produkter som minskar belastningen, till exempel:

• Lyftvagnar och bygglifters – för skivor, gips, fönster och material.

• Vakuumlyftar – minskar behovet av manuella tunga lyft.

• Bärselar och lyftstöd – avlastar rygg och axlar vid upprepade moment.

• Justérbara arbetsplattformar – för arbete i rätt höjd utan onödig böjning.

4️⃣ Anpassa arbetsplatsen efter arbetet

Planera logistik och materialplacering så att det du använder ofta finns nära till hands.

Rätt höjd på arbetsbänk eller ställning gör stor skillnad.

5️⃣ Stärk kroppen utanför arbetet

Träning för bålstabilitet, ben och axlar stärker de muskler som används mest på bygget.

En stark kropp klarar mer belastning – men behöver också vila och återhämtning.

Ledarskapets roll i ergonomin

Som arbetsledare eller företagare kan du göra stor skillnad genom att uppmuntra bra vanor.

Att införa korta mikropauser, rotera arbetsmoment och investera i enkla hjälpmedel visar omtanke – och sparar pengar på sikt.

När ergonomi blir en naturlig del av arbetskulturen minskar sjukskrivningarna drastiskt.

Sammanfattning

God ergonomi handlar inte om att arbeta mindre – utan att arbeta smartare.

Med rätt lyftteknik, planering och hjälpmedel kan byggföretag skapa en tryggare och mer hållbar arbetsmiljö där alla orkar längre.

💬 Har du egna tips på bra hjälpmedel eller arbetssätt som minskat belastningen på din arbetsplats?

👉 Dela dina erfarenheter i forumdelen Hälsa & välmående i byggbranschen

Men att arbeta snabbare betyder inte alltid att man blir mer lönsam – ofta handlar det om planering, uppföljning och struktur.

I artikelserien “Bygg smartare” undersöker vi hur byggföretag kan öka lönsamheten utan att tumma på kvaliteten.

Vi pratar om projektplanering, kommunikation, rapportering och hur digitala verktyg kan frigöra tid och minska stress i vardagen.

💬 Diskutera vidare i forumdelen Effektivitet & företagande

Dela med dig av vad som funkar bäst i ditt företag – och få inspiration från andra byggproffs.

Samtidigt växer intresset för yrkesstolthet, kvalitet och kunskap inom byggyrkena.

I vår nya artikelserie “Framtidens byggare” fokuserar vi på utbildning, kompetensutveckling och nästa generation byggproffs.

Vi belyser hur lärlingssystem, mentorskap och vidareutbildning kan bidra till både högre kvalitet och större trivsel i branschen.

💬 Delta i diskussionen i vår forumdel Utbildning & kompetensutveckling

Hur ser du på framtidens byggyrken? Vad krävs för att fler unga ska vilja jobba inom bygg?

Men säkerhetsarbete behöver inte vara krångligt. Små förändringar kan göra stor skillnad – både för individen och företaget.

I artikelserien “Säker på bygget” lyfter vi fram hur man kan skapa tryggare och mer hållbara arbetsmiljöer.

Vi pratar med yrkesarbetare, arbetsledare och säkerhetssamordnare om allt från skyddsutrustning och riskbedömning till kultur och ledarskap.

💬 Delta i diskussionen i vår forumdel Säkerhet & arbetsmiljö

Dela med dig av tips, erfarenheter eller frågor kring säkerhetsrutiner på din arbetsplats.

Men digitalisering handlar inte bara om nya appar och verktyg – det handlar om att arbeta smartare, spara tid och ta bättre beslut.

I vår nya artikelserie “Digitalisering i byggbranschen” tittar vi närmare på hur teknik, appar och automatisering kan hjälpa byggföretag att växa.

Vi visar konkreta exempel från företag som tagit klivet, diskuterar utmaningar och ger praktiska tips för hur även mindre aktörer kan dra nytta av digitala lösningar.

💬 Delta gärna i diskussionen i vår forumdel Digitala verktyg & arbetsflöden

Berätta vilka verktyg du använder, vad som fungerar – och vad som inte gör det.

Justerat för prisförändringar visar däremot den volymbaserade utvecklingen en svag minskning om -0,8 procent.

Ackumulerat för januari till och med september 2025 har omsättningen ökat med 4,2 procent, medan volymen är oförändrad. Över en rullande 12-månadersperiod är omsättning 3,4 procent högre än motsvarande period föregående år, medan den prisjusterade volym visar på en nedgång på -0,9 procent. Trenden i återhämtningen är med andra ord tydlig även om tillväxten fortsatt drivs av prisförändringar snarare än ökad efterfrågan.

Den starkaste drivkraften under kvartalet var B2B-segmentet, som ökade med 4,8 procent i löpande priser och 0,4 procent i fasta priser. B2C-försäljningen utvecklades svagare, med en ökning på 1,1 procent i löpande priser men en nedgång på 3,1 procent volymjusterat.

• Vi ser att den rena gör-det-själv försäljningen utvecklas något svagare än B2B men ska då ha i åtanke att hushållen också i mångt och mycket är beställare genom hantverkarledet. Ser vi till statistiken för ROT-avdrag är ökningen förhållandevis tydlig vilket indikerar en totalt sett starkare utveckling när det gäller konsumentinitierade arbeten, säger Patric Lindqvist, senior analytiker på Prognoscentret AB.

*Utvecklingen i fasta priser visar volymtillväxten och då omsättningsförändringen efter korrigeringar för prisförändringar. Utvecklingen i löpande priser visar omsättningsförändringen utan hänsyn till prisförändring.

Justering av prognosen för byggmaterialhandeln 2025

Byggmaterialhandeln befinner sig i en period av anpassning efter flera exceptionella år. Under pandemin steg renoveringsaktiviteten kraftigt när hushållen satsade på hemmet, samtidigt som bostadsproduktionen låg kvar på en hög nivå. Sedan dess har försäljningsvolymerna fallit tillbaka från historiskt höga nivåer. Högre räntor, inflation och stramare kreditvillkor har pressat köpkraften, samtidigt som den ekonomiska återhämtningen gått långsammare än väntat. Första halvåret 2025 präglades av geopolitiska spänningar och fortsatt försiktiga hushåll. Mot bakgrund av att vi i våras (april) bedömde att räntesänkningar, stigande reallöner och en mer expansiv finanspolitik – inklusive ett höjt ROT-avdrag – skulle få ett tydligare genomslag, justeras nu prognosen för Byggmaterialindex ned från 4,0 till 1,5 procent i fasta priser för 2025. En gradvis återhämtning väntas under 2026, med en tillväxt på 3,5 procent.

• Det är tydligt att hushållen generellt sett håller förhållandevis hårt i plånboken, trots räntesänkningar och budgetstimulanser. Efter år av ekonomisk oro prioriteras trygghet och sparande framför renoveringar och investeringar i hemmet. För byggmaterialhandeln innebär det här att återhämtningen kommer om än långsammare än önskat, avslutar Monica Björk, vd på Byggmaterialhandlarna.

Möjlighet till mer data som prenumerant

En prenumeration på Byggmaterialindex ger tillgång till utvecklingstal totalt och regionalt, även uppdelat på proffs- och konsumentförsäljning. Möjlighet till nyckeltal för specifika varugrupper finns enligt varugruppsindelningen BK04.

Information om prenumerationstjänsten finns på www.byggmaterialindex.se

För ytterligare kommentarer kontakta:

Monica Björk, vd, Byggmaterialhandlarna
Telefon: 070-304 84 21
E-post: monica.bjork@byggmaterialhandlarna.se

För statistikfrågor kontakta:

Patric Lindqvist, affärsområdeschef och analytiker, Prognoscentret
Telefon: 0707-520 207
E-post: patric@prognoscentret.se

Fakta om Byggmaterialindex:
Prognoscentret mäter månadsvis försäljningen i byggmaterialhandeln på uppdrag av branschorganisationen Byggmaterialhandlarna. Byggmaterialindex släpps månadsvis till prenumeranter 21–27 dagar efter avslutat kvartal. Byggmaterialindex baseras på försäljningsuppgifter från Ahlsell (Division Bygg), Bauhaus, Beijer Byggmaterial, Bygma, Derome, Hornbach, Karl Hedin, Kesko (K-Bygg), Optimera, Sveriges Fria Bygghandlare, Mestergruppen (XL-BYGG) och Happy Homes. Basen för undergruppernas utveckling inom Byggmaterialindex skiljer sig något från basen för den totala utvecklingen.

Bygghandelsprisindex (BHP) är ett index med avsikt att mäta genomsnittliga prisförändringarna i bygghandeln. Statistiken visar på prisutveckling i försäljningsledet för byggmaterialhandlare, dvs. de försäljningspriser som redovisas ut mot konsument. Indexet visar den genomsnittliga prisutvecklingen totalt och uppdelat på huvudgrupper enligt BK04 strukturen.

Sedan 2016 är delreparationer av branschgodkända plastmattor och tätskiktsfolier godkända enligt GVKs branschregler Säkra Våtrum. Syftet är att möjliggöra hållbara reparationer utan att kompromissa med tätskiktets funktion som skydd mot vattenskador.

– En delreparation kan vara ett klokt sätt att förlänga livslängden på ett badrum, säger Peter Lindström, GBR-besiktningsman och GVK-kontrollant.

– Samtidigt kan det ge en känsla av falsk trygghet. Det är viktigt att förstå att man ofta bara köper sig tid. Lämpligheten för delreparation ska bedömas från fall till fall, bland annat beroende på badrummets ålder, delreparationens omfattning och belägenhet. Materialen måste också vara kompatibla och godkända för delreparation av leverantören.

Peter Lindström har sett flera exempel där bristfälliga reparationer lett till dyra följdskador.
– För att undvika problem är det avgörande att anlita en auktoriserad mattläggare eller plattsättare som följer både GVK:s branschregler och leverantörens monteringsanvisningar, säger han.

Strikta krav för att godkännas

GVKs branschregler ställer tydliga krav för att en delreparation ska godkännas. Det handlar både om produktval, kompetens och dokumentation.

En delreparation av tätskikt kan godkännas enligt Säkra Våtrum om:

• Produkten är godkänd för delreparation och har en tydlig monteringsanvisning.

• Arbetet utförs av en behörig montör med dokumenterad kompetens.

• Arbetet dokumenteras enligt GVK:s kvalitetssystem – med förkontroll före start och egenkontroll efter utfört arbete.

För extra trygghet kan beställaren dessutom boka en särskild kontroll efter slutförd delreparation.

– När arbetet görs rätt kan en delreparation vara ett utmärkt sätt att undvika onödiga rivningar och bidra till bättre resursanvändning, avslutar Peter Lindström.

Läs mer: www.gvk.se

– Ta för vana att se över ditt badrum med jämna mellanrum. Då upptäcker du varningstecknen i tid och kan undvika större skador, säger han.

Vanliga varningstecken

• Plastgolv: Blåsor i plastmattan, särskilt vid hörn och golvbrunn. Kontrollera även svetsskarvar. Om de glipar kan det tyda på fukt.

• Kakel och klinker: Sprickor i fogarna, speciellt vid golvbrunn och duschblandare. Sprickorna kan signalera rörelser i konstruktionen.

• Mögel och påväxt: Små svarta prickar behöver inte betyda vattenskada, men visar ofta att ventilationen är bristfällig.

• Ventilation: Säkerställ att badrumsfläkten får tilluft. Prova med en öppen dörrspringa eller luftspalt i tröskeln.

• Golvbrunn: Rensa vattenlåset från hår och tvålrester med jämna mellanrum. Står vattnet för högt kan det tränga in bakom tätskiktet.

Nya försäkringsvillkor

Flera försäkringsbolag har begränsningar för ersättning vid vattenskada. I ett badrum äldre än 25 år blir ersättningen ofta lägre på grund av åldersavdrag. I vissa fall kan ersättning utebli helt om badrummet är mycket gammalt, det vill säga 30 till 35 år, eller inte uppfyller de branschregler som gällde när badrummet byggdes.

– Det är viktigt att känna till. Många fastighetsägare har fullt fungerande badrum från början av 90-talet, men äldre badrum påverkar villkoren, säger Tobbe Jonsson. Så kolla med ditt försäkringsbolag vad som gäller!

Checklista

• Kontrollera badrummet regelbundet

• Granska plastmattor för blåsor och glipande skarvar

• Kontrollera fogar på kakel och klinker

• Säkerställ god ventilation

• Rengör vattenlåset ofta

Den åtgärd som regeringen beslöt under förra året och som infördes i maj i år, har gett snabb effekt. Antal ROT-arbeten ökade med 86% i maj och 96% i juni i år, jämfört med samma månader året innan, enligt färsk statistik från Skatteverket. Det var ett välbehövligt lyft för byggsektorn. Vi ser effekterna i hela landet – från större städer till mindre orter. De hantverkare som är kvar i branschen har alltmer att uppdrag och jobb.

För många byggföretag, särskilt de små och medelstora, är planeringshorisonten helt avgörande. När politiska beslut nu fattas med så kort varsel blir det svårare att anpassa personalstyrka och investeringsplaner. Även för hushållen behövs långsiktighet för att kunna planera för byggprojekt inför nästa år. Nu är det stor risk att många projekt läggs på is.

Vi vet att ROTavdraget ger positiva effekter för samhället i stort. Varje byggföretag skapar arbetstillfällen och inköp i alltifrån logistik till material och produkter hos en lokal byggmaterialhandlare. Ökade rotutbetalningar ger dynamiska effekter också mer skatteintäkter till staten, i form av moms, arbetsgivaravgifter och skatter.

Detta är en positiv trend som nu riskerar att brytas med regeringens besked idag. Vi behöver en regering som satsar långsiktigt på ROT. Sektorn behöver besked som gäller minst under en två års period. Inte att förutsättningarna ändras inför för varje år. Det skapar en onödig ryckighet för företag och privatpersoner

Monica Björk, vd Byggmaterialhandlarna

Philip Bohman är utbildad fastighetsingenjör och har omfattande erfarenhet som VVS-ingenjör och konstruktör från konsultbolag som WSP och Tyréns. I sin nya roll kommer han att bidra med djupgående kunskap inom HVAC och tekniska lösningar för energieffektivisering.

– Vi är verkligen glada att Philip har valt att bli en del av vårt team. Hans expertis inom HVAC kommer att stärka vår förmåga att erbjuda marknadsledande lösningar som förstärker vår position som partner i hållbara byggprojekt, säger Magnus Kamstedt, försäljningschef på ROCKWOOL Sverige.

Philip kommer att vara placerad i divisionen för teknisk isolering och tillträdde sin tjänst den 1 augusti 2024.

– Det har hänt en del sedan senaste utgåvan för fem år sedan, säger Johan Aspelin, vd på GVK. Vid revideringen ser vi över hur ny teknik, ändrad lagstiftning och utvecklade metoder har påverkat hur våtrum byggs. Men det verkar bli relativt få förändringar i Säkra Våtrum 2026. Syftet är främst att harmonisera reglerna med gällande regelverk och att beskriva dagens tekniska lösningar.

– Vi har också arbetat för att öka läsbarheten och tydligheten, så att reglerna blir enklare att tolka. Sammantaget skapar det ett bättre utförandekoncept och ännu säkrare våtrum – vilket förstås är målet med uppdateringen.

Sedan förra revideringen har GVK samlat in värdefulla synpunkter från auktoriserade företag, kontrollanter, kursdeltagare samt leverantörer och entreprenörer i olika branschforum.

Få förändringar

När Säkra Våtrum senast uppdaterades 2021 infördes flera större nyheter, bland annat till följd av regelsamordningen mellan GVK, Säker Vatten, BKR och MVK. I 2026 års version ligger fokus på att:

• anpassa reglerna till aktuella branschstandarder

• beskriva moderna tekniska lösningar

• förenkla regeltolkningen genom ökad tydlighet

Svara på remissen senast i augusti

Den andra remissomgången är nu öppen. Förslaget bygger på inkomna synpunkter från första rundan, och GVK välkomnar ytterligare kommentarer fram till sista svarsdag den 25 augusti.

De uppdaterade branschreglerna träder i kraft den 1 januari 2026.

Här finns mer info och möjlighet att ladda ned "Säkra Våtrum 2026, remiss 2" samt svarsblankett http://gvk.se/branschregler

-Nu ser vi en minskning av flera allvarliga olyckstyper. Det tyder på att förebyggande insatser, kompetensutveckling och systematiskt arbetsmiljöarbete ger effekt. Det är en positiv indikation – men arbetet måste fortsätta med samma kraft och fokus, säger Magnus Olsson, nationell arbetsmiljöstrateg, Byggföretagen.  

Det registrerade antalet olyckor år 2024 minskade till 2051 från 2188. Det ger en olycksfrekvens (olyckor med frånvaro) på 10,5 per 1000 sysselsatt, jämfört med 10,9 året innan.

Antalet registrerade fall för arbetssjukdomar ökade från 276 föregående år, till 311. Det innebär att fall per 1000 sysselsatta ökat till 1,6 från 1,4. Till arbetssjukdomar räknas sjukdomar som orsakas av skadlig inverkan som till exempel ergonomiska belastningsfaktorer och vibrationer.

Under de senaste åren har formen av arbetssjukdomar förändrats. Från att ha dominerats av ergonomiska belastningar är det idag främst fysikaliska faktorer såsom vibrationer och buller som anges som orsak.

-Det speglar förändrade arbetsförhållanden, men också en ökad medvetenhet om långsiktiga hälsoeffekter. Det är ett område där fortsatt kunskapsutveckling och förebyggande arbete är centralt, säger Magnus Olsson.

Under 2024 inträffade 8 dödsfall vid arbetsplatsolyckor som drabbade personal i privata företag verksamma inom bygg- och anläggning. Det är fyra fall färre än 2023 men över genomsnittet för den senaste tioårsperioden.

– Ingen ska dö på sitt jobb. Här måste branschen fortsätta arbeta för att säkerställa säkra arbetsplatser för alla, säger Magnus Olsson.

Databearbetningen är framtagen av Arbetsmiljöverkets statistikenhet. Bakom rapporten står Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd, BCA. BCA är ett samarbetsorgan i arbetsmiljöfrågor mellan Bygg­företagen, Byggnads och SEKO.

Det här gör Byggföretagen för att undvika arbetsolyckor:

• Initiativtagare och ägare till byggbranschens första och enda Säkerhetspark.

• Arbetat fram Safe Construction Training som från och med den 1 juli 2021 är en obligatorisk säkerhetsutbildning för Byggföretagens medlemmar.

• Arrangerar återkommande nationella webbinarier för att öka kunskapsnivån hos våra medlemmar, bland annat tillsammans med Arbetsmiljöverket inför den nya föreskriften.

• Medlemsrådgivning i arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor

• Utbildning av elever i Byggprogrammen i samverkan BYN/Galaxen

Löneökningar enligt märket

Avtalet följer det så kallade "märket", vilket innebär en total löneökning på 6,4 procent över två år:

• År 1 (2025–2026): 3,4 % löneökning, vilket motsvarar cirka 1 323 kr/månad.

• År 2 (2026–2027): 3,0 % löneökning, motsvarande cirka 1 192 kr/månad.

• Den genomsnittliga byggnadsarbetarlönen ökar därmed med totalt 2 504 kr över två år 

Förbättringar för kran- och maskinförare

Lägstalönerna för kran- och maskinförare höjs rejält, särskilt i Stockholm och Uppsala där den nya lägstalönen blir 245 kr/timme. I övriga landet höjs den till 235 kr/timme. Dessa nivåer gäller från 1 augusti 2025 på nya arbetsplatser 

Bättre villkor för långpendlare

Gränsen för daglig reseersättning höjs från 87 km till 120 km enkel resa, vilket kan ge upp till 3 300 kr mer i månaden i ersättning för vissa arbetstagare 

Fokus på arbetsmiljö och hälsa

Avtalet innehåller också nya krav på arbetsmiljön:

• Klimatanläggning i alla torn- och mobilkranar ska vara installerad senast 1 januari 2026.

• Tydligare riktlinjer för hälsoundersökningar, inklusive screening för vibrationsskador, psykisk ohälsa, hörsel- och synproblem samt ergonomisk bedömning 

Höjda pensionsavsättningar

Pensionsavsättningen höjs med 0,1 procent år ett och ytterligare 0,1 procent år två, vilket stärker det långsiktiga trygghetssystemet för byggnadsarbetare 

Skärpta arbetsplatskontroller

Parterna har även enats om fördjupade arbetsplatskontroller. Bland annat införs krav på nationellt ID eller pass för arbetstagare på byggarbetsplatser, och en särskild granskningsavgift införs för hängavtalsbundna företag 

Det nya Byggavtalet är ett resultat av intensiva förhandlingar och speglar både fackens krav och arbetsgivarnas vilja att skapa stabila villkor i en utmanande tid för byggsektorn. För många yrkesarbetare innebär det både bättre lön, tryggare arbetsmiljö och förbättrade villkor.

🔗 Läs mer hos Byggvärlden 

🔗 Se även Byggnads officiella information